Senaste inläggen

Av Mamman - 20 december 2011 09:57

Det var vad jag tänkte igårkväll när jag la mig. Det var vad jag tänkte när jag klev upp.

Men sen vid frukosten tog tålamodet slut. Inte direkt, det varade ganska länge men till slut var liksom måttet rågat och jag blev arg.

Nu fanns det ju en anledning till min ilska och jag har mer och mer insett att det är ok att bli arg om det är på rätt sätt. Eller för rätt saker. Jag menar att någonstans går allas gräns. Att låta andra trampa på mig eller någon annan hur som helst är inte ok. Då ska man säga ifrån och då är det ok att bli arg. Att låta ilskan bli till något fysiskt i form av våld mot någon annan är däremot inte ok. Inte heller att bli dum mot någon annan bara för att "ge igen"...


Så egentligen kanske det inte var så farligt att jag blev arg. Kanske är det bara min bild av hur en bra dag ska vara- dvs. utan konflikter, ilska och motstånd- långt ifrån verkligheten.

Morgonen för övrigt blev ju bra.


Sen kan jag ju inte låta bli att undra om lilla L har ont i öronen igen eller om det är tänderna den här gången. Nu kan jag se att tre av fyra tänder som borde komma snart är på väg igenom. Säkert är det obehagligt och kanske gör det lite ont också. Jag håller tummarna för att det är tänderna som spökar.

ANNONS
Av Mamman - 19 december 2011 21:30

Som en följd av en natt med dålig sömn-hade så svårt att somna om de två gånger jag blev väckt- så var jag redan på morgonen ganska seg och trött.

Full fart från början. Tyvärr inte bara på mig utan även på 4-åringen. Han har hållt igång hela dagen med sitt retande och "göra tvärtom, knuffa, vara lite för hårdhänt, skita i vad du säger". Jag ser ju på honom att han egentligen inte tycker det är roligt. Skrattet och ögonen säger något annat. Ändå är det precis som att han inte kan låta bli. Det blir inte kul för någon de dagar som det är så. Jag vet ju att det går över. Tänker jag efter så har ju de andra också haft liknande perioder. Så nu väntar jag bara på att det ska lugna ner sig och försöker genomlida. För lite så är det. Det är oerhört jobbigt och svårhanterligt.


Tanken på att A skulle jobba sent idag gjorde ju inte att det hela kändes lättare. Konstigt nog (eller så var det kanske inte så konstigt med tanke på att det måste ta myckte på krafterna att orka hålla på så en hel dag) så somnade min älskade lilla retsticka snabbt när han väl hade lagt sig. Jag tycker faktiskt synd om honom. Det måste vara jobbigt att vara honom just nu. Hans storebror somnade också ganska så snabbt vilket gjorde att jag kunde smyga ut till tv-rummet strax för 20.00

S och jag slog oss ner framför tv:n och titta på Ernst. Han gillar ju "pysselprogram". Vi tände ljus och det var så himla mysigt. Jag längtar tills den dagen alla killarna har blivit så stora att vi faktiskt kan sätta oss allihop och titta på en film och verkligen mysa framför tv:n.

Det är sånna stunder som gör att man orkar. Det var som att fylla på energin igen. Efter en jobbig dag blev det en riktigt fin och mysig avslutning så det finns hopp om morgondagen !

ANNONS
Av Mamman - 18 december 2011 21:06

Kom igång rejält idag och förmiddagen gick i städandets tecken. Alla sovrum hanns med. Nu blev det väl inte superstädat i vårat rum men det värsta blev avdammat och det blev en tur med dammsugaren.


På S rum gjorde vi dock ett rejält röj. Det är ju så att han är en liten samlare. Nej förresten, han är en stor samlare och pysslare. Det är olika "byggen" av kartonger, pärlplattor, små stenar, pappersbitar, tejpmojjänger och diverse underliga saker. Jag hade mer än gärna slängt det mesta men nu är det ju inte mitt rum och mina saker så istället fick det bli en städstund där jag försökte få tillåtelse att slänga så mycket som möjligt. Det som blev över fick jag sen hjälpa honom att hitta lämpliga ställen där dessa ting kunde förvaras.

Det gick till slut och rummet blev riktigt städbart och såg helt plötsligt inte så skräpigt ut. Jag känner mig nöjd. Sen varar det säkert inte så länge men det är ju en annan sak.


Efter lunch tog A med sig stora L och åkte iväg en sväng. De skulle posta några brev och hämta något hos en bekant. Sen bad jag honom att handla lite när han ju ändå var i närheten av affären. En liten lista fick han med sig. Det viktigaste var egentligen de där två lotterna och tre hyacinter. Jag sa också att om amaryllisen inte var alltför dyra kunde han väl köpa även en sån. Vår Kvantumaffär har nämligen fått en ny, stor blommavdelning och de har jättemycket fint där nu så det skulle väl inte vara så svårt.


Eftersom killarna var på ett allmänt retsamt humör och gjorde allt för att driva sin omgivning mot explosionshållet så tyckte jag det var bäst att vi hemmavarande gick ut en sväng. Jag var dessuomt riktigt sugen på att fixa några julgrupper med de där hyacinterna som ju snart skulle komma hem så efter lite smågnabb gick vi ut. Eftersom det hade snöat i natt så var det inte det lättaste att hitta lite fin mossa, "mossiga pinnar" och snygga grankottar men till slut hade vi lite som jag nog skulle kunna använda. Väl hemma letade jag fram några lämpliga fat och krukor.


Sen gick vi in och fixade fika i väntan på mina hyacinter.


Ja, och sen kom dom. Men några hyacinter hade dom inte köpt. Däremot tre stora amaryllis.

Jag kan säga att jag verkligen fick bita ihop för att inte skälla ut A. Jag visste ju att han inte gjort det för att vara dum. Jag förstod ju att han helt enkelt hade tänkt fel. Han VET hur en hyacint ser ut och hur en amaryllis ser ut. Jag blev bara så besviken. Både för att jag ju redan i huvudet hade tänkt ut ungefär hur mina små söta julgrupper skulle se ut och för att priset blev ett hela annat-240 kr istället för 39.

Men sen, när vi hade fikat så hade min besvikelse lagt sig och jag fick till tre ganska fint pyntade krukor även om det inte blev som jag hade tänkt från början. Amaryllis är ju liksom lite större än en hyacint.


Men  nu ser jag fram emot att de ska blomma lagom till jul. Jag är inte säker på att det blir så men jag hoppas. Två vita och en röd. De är ju vackra iallafall...


Nästa gång något är viktigt för mig så ska jag nog köpa det själv så blir det som jag vill ha det. Kanske åker jag en tur och köper en hyacint också någon dag. Hyacintdoft är juldoft för mig.


Av Mamman - 16 december 2011 21:22

Ja, hur blir det i år ?


En gran ska väl upp. Om inte annat för barnens skull. Lite för min också för visst tycker jag det är jättemysigt att sitta där i soffan och titta på den.

Den stora frågan är bara om det ska bli en riktigt eller min gamla plastgran. Som jag minns min plastgran så var det faktiskt ganska fin. Jag köpte den till julen-99. Jag bodde då ca 50 mil ifrån min familj och skulle jobba juldagen. Jag skulle vara ledig julaftonen men att resa hem "över dagen" med tåg var liksom inget alternativ. Så istället valde jag att erbjuda mina tjänster och jobba extra på julaftonskvällen (vilket visade sig bli en riktigt kaoskväll på jobbet men så är det ju när man jobbar inom vården). Nåväl, för att få lite julstämning så köpte jag mig den finast plastgran jag kunde hitta.


Den har sen fått flytta med mig under ett antal flytter. Jag tror vi har haft den uppe några jular men inte sedan vi flyttat till huset.

Visst är det något alldeles speciellt med en riktig gran. Den luktar gott och även om den är lite skev och gles så är den levande. Egentligen borde vi kunna ta och kliva rakt ut i skogen och bara ta en gran. Vi bor ju precis mitt i en. Men det bär emot. Det är grannen som äger den och i så fall borde vi fråga först. Så vi ha istället köpt gran de senaste åren.


Men i år vet jag inte om jag orkar. Jag har liksom tappat den där julenergin. Så kanske får vi ge plastgranen en ny chans i vårt hus.


Det återstår att se. Ibland infinner plötligt någon slags ny energi och vips så har man gjort 100 saker som man tidigare nästan inte ens orkade tänka på.



Av Mamman - 16 december 2011 10:25

Jag pratade precis med jobbet. De skulle skicka mitt schema. Det känns faktiskt som att det ska bli lite kul att börja jobba. Sen vet jag inte hur länge det blir. Förhoppningsvs får jag tjänstledigt till hösten och kan börja högskolan om jag nu bestämmer mig för det. Jag är just nu inne i en period av tvekan av flera olika anledningar men jag behöver ju inte bestämma mig precis nu. Jag har ju lite svårt att acceptera att man ibland måste låta saker och ting ligga ett tag. Jag vill göra allt nu eller helst igår. Ibland är det faktiskt inte så bra att hålla på på det viset. Ibland behöver saker och ting få ta en paus för att det ska falla på plast.


Jag känner mig faktiskt tacksam just nu över att ha en fast anställning och en massa år bakom mig med tanke på det anställningsstop och stora bessparingar som råder. Jag förmodar att det kommer vara en del förändringar på jobbet och antagligen en viss oro. Samtidigt så tror jag att jag kan ta det med ro för så här har det varit till och från flera gånger sedan jag började jobba.  


Jag pratade med lilla L:s inskolningsfröken på morgonen så nu har vi bokat in starten för inskolningen. Jag hoppas det går bra. Det är ju en "känd" avdelning där alla killarna har gått även om det nu har blivit ett visst personalbyte sedan dom gick där. Inskloningsfröken är dock "gammal och känd" (i positiv bemärkelse).


Ja, jag tror det kan bli bra. Det känns bara lite overkligt att det är dags för jobb och förskola. Det känns som väldigt nyss som jag jobbade. Var tog tiden vägen ? Jag som hade så många planer för vad jag skulle göra under det här dryga året.

Vis av erfarenhet så vet jag ju att det tar tid att vara mamma på heltid så några större projekt handlade det inte om utan snarare om saker som jag skulle försöka förändra hos mig själv. Kanske har jag kommit en bit på väg. Sånna saker tar ju tid och går långsamt. Kanske märker man dom först efter många år. Som när jag jämför med hur jag såg på vissa saker när jag var 20 jämfört med nu. Det finns saker och situationer som jag skulle hanterat på ett helt annat vis idag jämfört med då. Jag gjorde så gott jag kunde och det jag ansåg var rätt då men idag skäms jag nästan lite över det. Gjort är gjort och min tröst är att det ändå har blivit bättre (tycker jag) .


Man lär sig genom att leva och låta tiden ha sin gång, genom möten och nya situationer, genom studier, genom att fundera och reflektera...



Av Mamman - 13 december 2011 20:38

Eller jo, jag fick svar idag. En del ganska ok. Andra lämnade väl kvar en del frågtecken. Å andra sidan skrev den svarande personen att jag gärna fick återkomma. Jag får se hur jag göra. Ibland undrar jag om det kanske är så att det inte är meningen. Allt känns bara så krångligt och osäkert.

Ska kanske lägga det lite åt sidan ett tag ?


Det finns ju liksom annat att ta tag i.


Dagen som var har ju bestått av lussefirande på dagis. Tidigt och trötta barn men utan någon större protest. Protesten kom sen när vi skulle åka ifrån dagis och den ena inte ville stanna kvar. Det gör alltid lite ont i hjärtat. Särskillt när jag ju är hemma och han egentligen kunde ha följt med hem. Jaja, man kan fundera hit och dit på vad som är rätt. Han blev iallafall kvar. A skjutsade S till skolan och jag och lilla L åkte till affären. Hon rengjorde den där pengamojängen grundligt som sitter fram till på kundvagnen genom att slicka, suga och gnaga på den. Ryser vid tanken på allt som säkert fanns där. Får se om hon blir sjuk. Då kommer jag garanterat skylla på det.


Får se om jag kan sova utan att frysa inatt. Jag fryser så förskräckligt om nätterna. Igår tog jag fram det tjockaste täcket jag kunde hitta. Det hjälpte dock inte.Förutom det så hade jag strumpor, benvärmare, två fleecefiltar, fleecejacka och nattlinnet på mig. Nu har jag tagit fram velourbyxor och en långärmad tröja också. Det borde väl vara tillräckligt någon gång liksom. Det är inte lätt att sova när man känner sig som en isbit.

Jag ska ta och svepa en varm kopp ...ja, av något, sen blir det nog strax sänge för mig. Även jag var ju uppe lite extra tidigt och känner mig ganska trött ikväll.


Av Mamman - 12 december 2011 21:22

Så mycket vilja, envishet och smarthet det kan finnas hos en 4-åring. Tyvärr används det väl inte enbart på ett vis som som skapar harmoni och lugn i familjen.


Jag kan säga att idag var några timmar som jag gärna hade hoppat över...


Det är väl så livet som mamma är.

Av Mamman - 11 december 2011 21:40

Ja, visst är dom.

Är jag kanske tjatig ? Jo, en del men dom är fina mina barn.

Idag har vi varit på dansuppvisning. S dansar ju (typ streetdance-aktigt). Kul att se ! Man blir så stolt. Glad också för att han vågar. Visst ser man på honom att det finns en viss orsäkerhet men han upplevde det hela som kul och det är ju så det ska vara !


Igår var stora H på kalas. Det hade varit jättekul men jag vet inte riktigt vad det var jag fick hem för inte var det min lilla goa 4-åring. Nej, det liknade mer en arg, envis, högljudd och ganska fysiskt liten bortbyting som söker och skapar konflikter om allt . Det är säkert inte lätt att vara den där killen heller när man är på det viset. Det tog all min energi och jag var helt slut efter gårdagen. Som tur är så kom den rätta 4-åringen tillbaks lagom tills det var dags att sova och idag har han varit här hela dagen.


Älskade fina ungar !


Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Min värld med Blogkeen
Följ Min värld med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se