Jo, men visst är jag det. På det här jobbet räknas man som ny ett par år skulle jag tro. Så drygt 3 månader är inte så mycket att komma med.

För ett par veckor sedan  började det ändå kännas lite bättre. Inte så att jag kände att jag hade fullständig koll på allt men ändå att allt inte var så himla nytt och att jag inte heller kände mig dödligt nervös inför varje arbetspass...

Men idag, efter att ha varit ledig en dag, så skriker varenda cell i min kropp "VILL INTE". Det känns som att jag inte vet de enklaste av de enklaste saker som ska göras. Det känns som att jag inte kan, inte vill, inte orkar...Kanske är det just det där sista, inte orkar, som är det värsta. Jag känner mig liksom slut och tom i huvudet. Att solen lyser, att jag faktiskt har varit ledig ganska mycket de senaste veckorna och att jag ser att jag ha så himla mycket fint att vara glad över får mig ändå inte att känna den där lyckan hur jag än försöker.

Men jag är inte sjuk så det är väl bara att kasta sig in i det. För vad har jag för val ? Just nu inget.

Det är inte kul när det känns så här så snälla ödet, ge mig en bra jobbkväll...och helst en fortsatt bar jobbhelg så att jag kommer igenom det här och ut där på måndag med en bättre känsla i magen.