Mannen åkte tidigt till jobbet, strax före kl 5.

Strax efter kl 5 ropade yngsta sonen. Lätt irriterad klev jag ur sängen och gick bort till andra ändan av huset där han sover för att följa med honom till toaletten...trodde jag. När jag kom dit så säger ropar han desperat "jag har ont i magen". Dessa ord får liksom en halvt sovande hjärna att bli klarvaken. På drygt sekunden hann jag springa in på toaletten, hämta kräkspann och tillbaks till rummet för att skickligt fånga första spyan i spannen. Inte en droppe vid sidan om ! De två timmar som sedan följde så gjorde jag om nästan samma sak mer än tio gånger, med undantaget att jag var mer förberedd med kräkspannen vid hans säng.

Hann där emellan sms skola och dagis och meddela nyheten och att barnen därför blev hemma. Synd bara att jag inte kunde krypa ner och njuta av att få lite sovmorgon.

Efter mycket vändande hit och dit så kom jag fram till att det bästa, och egentligen den enda, lösningen den här gången är att jag VAB:ar idag och kommande två dagar eftersom barnen få vara hemma även fredag då det tidigast på fredag morgon ha gått 48 timmar tänkte jag. Det känns ju alltid lite jobbigt att ringa sig sjuk eller VAB:a när man är ny på jobbet. Både för att man känner sig lite besvärlig och för att det ändå är jobbigt att vara bortfa från jobbet flera dagar (blir så nervös för allt som jag tror att jag inte kan).

Jag kan väl säga som så att om magsjukan är "kniven i ryggen" så var samtalet det som "vred om kniven".

Det gör lite ont, det skaver och det gnager...

 

Petra

12 februari 2014 17:44

Men det är något otroligt va ofta ni drabbas av magsjuka! :-O

Vi har haft magsjuka en gång sedan Alex föddes tror jag...

Tycker verkligen synd om er!

http://petraiordochbild.wordpress.com

Mamman

12 februari 2014 17:58

Ja, jag tror (helt ovetenskaplig teori) att precis som det finns de som nästan aldrig blir magsjuka så finns det de (vi) som kanske lättare blir magsjuka än andra. Säkert någon defekt i immunsystemet. Fast sen är vi ju 6 stycken så vi är ju också fler som kan bli sjuka.Som tur är så är det sällan hela familjen drabbas varje gång. Nu återstår det bara att se om det blir någon mer och vem i så fall. Känns ju som att det är lika bra om alla som ska bli sjuka blir det så att man får det överstökat. Fast det blir väl som det blir.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det jag drömmer om nätterna är inte särskillt svårtolkat men det ger mig tankar och känslor som dröjer kvar långt in på dagen. Det jag drömmer är det jag inte vågar tänka när jag är vaken. Så enkelt är det. Frågan är bara vad jag ska göra med det hel...

Livet rullar på. Som vanligt går det i en rasande fart och svänger hit och dit. Bra och hoppfulla dagar blandas med skitdagar där uppförsbackarna känns omöjliga att ta sig uppför. Ändå så gör jag det. Ibland åker jag av vägen, gråter en skvätt och ge...

Jag tror att alla kan vi bidra på olika vis för att göra världen lite bättre. Vad man väljer och har förmåga att göra är nog väldigt olika och så måste det få vara. Jag tror på frivillighet. Det som fungerar under en period i livet kanske inte funger...

I börjar av veckan var jag och lilla L med maken när han skulle få sin behandling. Det är ganska odramatisk. En droppåse hängs upp och kopplas på och då ligger han där i ca 3 timmar. Men jag har länge tänkt att barnen ändå skulle få se just detta och...

Livet rullar på. Vissa dagar/perioder är bättre än andra. Det blir ljusar och ljusare. Iallfall utomhus och visst hjälper det lite. Iallafall när det gäller orken att ta tag i saker. Städa ut, rensa, försöka komma framåt även om det är jag som måste ...